En stormig måndag....

Minst sagt. Jag har fortfarande inte återhämtat mig från helgen. Jag förstår inte hur man kan bli såhär dödstrött i varje liten millimeter av kroppen. Och sedan är det maten. folk frågar mig vad jag är sugen på. Knappt någonting egentligen. Jag tycker nästan ingenting är gott längre. Äter bara för att jag måste, annars får jag ännu ondare, blir ännu tröttare osv. Den senaste tiden har jag börjat må illa oftare. Och något som tillkommit ytterligare som får mina tankar att spinna är att jag får extremt mycket magknip efter matintag och en konstig mättnadskänsla på det. Förut har jag kunnat känna av att så här hungrig är jag och så här mycket mat kommer jag att orka. Nu lägger jag bara upp vad jag tror är normalt och ibland orkar jag och ibland säger det stopp. Ikväll tvingade jag mig själv att äta två frallor. Jag är fortfarande mätt. Jag hatar att känna mig mätt. Oftast när jag känner mig mätt så går det över efter 10 minuter. Men detta är så märkligt. Jag tror att jag lätt hade kunnat gå flera dagar utan att äta. det hade liksom inte varit svårt ens. Hur sjukt är inte det? Och så har jag börjat släppa ut luft genom munnen. Då går illamåendet över lite grann. Inte som att jag rapar, för det gör jag aldrig. Men ibland pyser det ut luft. Som en tyst rapning. Detta är så himla pinsamt egentligen. Sedan har världens huvudvärk krypit fram. Känns nästan som man är febrig. Lite sådär förvirrad.  Jag har hållt mig i flera dagar nu. Den kommer och går, men idag så var den ihållande hela dagen. Envisa jag som inte gillar att knapra piller vägra ju ta panodil. Men nu så orkar jag inte mer. Lite har släppt och jag hoppas kunna sova lika bra som i lördagsnatt. Allt känns lulligt. Jag vet liksom inte om det ena har med det andra att göra. Jag har fått en avbokad tid hos en läkare på gastromottagningen på torsdag. Hoppas verkligen att det går bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0