Det här med tröttheten...

Igår var jag så himla glad. Det var längesedan jag kände en sådan ro i knoppen. Jag försökte skaka av tröttheten, illamåendet och den onda magen. Så jag vilade i massa timmar. Framåt eftermiddagen så begav jag mig mot Malmö och Josse. Jag ville inte riskera något med att dricka vin eller sprit, det är ju liksom inte bra för kroppen egentligen. Så jag hittade energidryck med colasmak. Och jag satte på mig den rosa blåsan. Målade mig fin i ansiktet och satte på mig klackarna. Jag tittade på min spegelbild och talade tyst till mig att jag va fin. Vi kom till festen först i princip. Trots att vi lite sena då vi hade yrat runt för att hitta rätt. Allteftersom folket dök upp dukades även maten fram. Oj va himla gott. Snälla Anna hade gjort en speciell portion till mig just för att hon visste att jag hade det lite tufft med maten. Sådant e fint. Att jag har vänner som bryr sig även om de inte vet eller frågar alltför mycket varför. De bara accepterar och hjälper mig på traven. Det va trevlig musik och trevlig sällskap. Vi spelade dryckesspel, men jag låtsades blanda redbull vodka och rom & cola. Som vanligt kände jag den jobbiga tröttheten smyga sig på. Jag drack i princip bara energidryck hela kvällen. Ändå damp jag i säng som en slagen hjälte och va tröttare än tröttast. Idag är det nästan ännu värre. Sådär trött och seg i huvet och mör i kroppen. Trots att jag satt ned stora delar av kvällen. Jag har svårt att ta till mig att jag inte orkar med livet. För egentligen ser jag ju inte sjuk ut, mer än möjligtvis mitt bleka face. Får se om blodproverna visar brist på något. På ett sätt hoppas jag på det för att få bukt med detta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0