It's a bittersweet symphony...
Hej kära ni!
Jag har en sån konstig känsla i kroppen. Jag är superstressad, men ändå inte. Imorrn är det åter dags för tenta. Jag tror att jag är väldigt skoltrött just för tillfället. Jag orkar inte plugga. Jag vill sitta ute i solen i bikini och dricka en mojito och njuta av frihet och goda vänners sällskap. Helgen som varit, har troligtvis varit den sämsta på länge. Jag jobbade häcken av mig. Jag missade Cl-finalen. Och det var många sorgsna avsked. Det var en stor klump i magen och det var lite jobbigt att säga hejdå till mina finanspojkar. Speciellt när man såg hur det brände bakom ögonlocken på vissa. De går mot nya äventyr och blir vuxna. Kvar blir lilla jag i lund. Några finns såklart kvar. Men det blir sig inte likt. Jag är så otroligt glad över att vi hade denna underbara våren tillsammans. Det kommer kännas otroligt tomt till hösten. Sex underbara terminer har vi haft hur roligt som helst tillsammans. Eller egentligen fem, då några åkte iväg på utbyte under hösten 2009. De välkomnade mig med öppen famn. Jag har fått vara med på grabbkvällar & jag har lärt känna fantastiska tjejer. Jag hoppas att vi någon gång ses alla igen. Tänk att vi varit sådär 15-20 pers som har skapat så fantastiska minnen. Men det är just den där handfullna jag kommer sakna mest. <3
