Vietnam - dag 3

Idag splittrade vi upp oss. Jag, syster, mamma & pappa blev hämtade av mammas nästkusin Wei. Hon tog med oss och besökte sin mamma & sin farbrors fru. Sedan när vi ändå var i krokarna tyckte mamma att vi gott kunde svänga förbi hennes bästa killkompis från barnsben. Hans syster bodde fortfarande kvar i barndomshemmet medan han hade en liten butik i uppfarten ihop med sin fru. Mamma hinner knappt kliva ur taxin förrän frun tar tag i hennes arm och hojtar av lycka. Ni vet sådär när man blir lite småchockad över att stöta på varann i stan. Snart har hon kallat dit sina två systrar och tillsammans med hennes man - mammas bästa barndomsvän samt hans syster, utbyter de gamla minnen med mamma & pappa. De fem har jobbat för morfar i hans godisfabrik. De började i barnsben och jobbade i nästan 30 år ihop. De har vuxit upp ihop, jobbat och levt livet ihop med mamma och hennes syskon. Som en enda stor familj. En kul grej jag fick reda på att när man är anställd så tilltalar man sin chef med en högre rang. Men de tilltalar mamma med hennes första namn, då betyder det att man har stor respekt och känner sig samhörig med ens chef! Det var fantastiskt att se glädjen i mammas ögon. Någon av dessa har hon inte träffat sedan hon flydde från vietnam. Det är obeskrivligt att få se sånna ögonblick i livet. Vissa av dem har det inte särskilt gott ställt. De jobbar nästan dygnet runt och får knappt mat på bordet. Känns tungt i hjärtat att veta att vi har det så bra, medan andra i världen få ge allt och lite till för att slå sig fram i livet.

Summa kardemumma av dagen var fantastisk. Det var hur roligt som helst att se glädjen och få höra berättelser. Sånna här stunder i livet gör att jag uppskattar allt mamma har gjort desto mer. Hur hon kämpat och flytt. Kommit till ett nytt land och fått börja om. Det här gör att jag kan ta på den där känslan lite bättre. för mig är det en overklighet att min familj har behövt fly och inte har levt samma liv som de gör idag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0