Camme

Jag bestämde mig under fredagen att jag skulle samla så mycket energi det bara gick inför tentan. Tänk så skulle det gå bra i alla fall. Det fick bära eller brista, fastän jag mådde så himla himla dåligt hela fredagen. att jag knappt vågade äta. Jag traskade iväg i sommarsolen en lördagseftermiddag och tänkte att jag ska göra mitt allra bästa. Att det är ok att förklara för tentavakterna om min situation, så att de inte tror att jag fuskar för att jag behöver springa iväg på wc stup i kvarten. Jag har kommit en lång väg senaste året. Jag har lärt mig att jag inte behöver skämmas, fast jag fortfarande gör det. Att jag fortfarande tycker det är lite jobbigt att prata om magen. Det är så himla stort tabu i Sverige. Jag märker från svensk vänner som är uppväxta utomlands, vilken annan öppenhet de har om saker och ting. Hursomhelst, jag satt nog nästan en timme längre än alla andra, för jag fick ju göra flera avbrott och har man inte kunnat äta är det svårt att koncentrera sig. Efter tentan kom en av vakterna fram och sa att hon vet att det är tufft med en ingenjörsutbildning. För hon har själv gått en och hennes son likaså. Men hon tyckte det var starkt att orka sitta i flera timmar och kämpa trots att man är ur balans. Jag vet inte om det är så himla starkt. Handlar nog lite om viljan och lite jävlaanamma. Jag gör ju detta för min skull och ingen annan. Tänk så har jag klarat tentan, då kommer det kännas så himla skönt. Nu lever jag på hoppet. Men Jag är riktigt stolt över att jag lugnt och sansat satt kvar trots att folk gick en efter en. Trots att jag mådde så, så illa. Trots att huvet kändes som att det skulle sprängas i 1000 bitar. Allt spring som gjorde att jag tappade fokus ännu mer. Att jag inte lät mig stressas upp för att jag var bland de sista. Att jag orkade ta mig till tentan och faktiskt göra mitt bästa. Det är nog svårt för en som inte vet hur denna tröttheten biter på en, att faktiskt förstå att ens orka hålla pennan eller läsa en mening är jobbigt. Nu håller jag tummarna och njuter av några dagars ledighet för att samla mig innan nästa veckas sommarjobb kickar igång. Oj, va jag längtar :)